Golvet som fötterna, solen och regnet sliter på varje dag: hur trallvirke väljs mellan tryckimpregnerad furu, sibirisk lärk, värmebehandlat trä, hårdträ och komposit i pris, hållbarhet, utseende, underhåll, sprickor, stickor och hur det åldras, vad impregneringsklass NTR AB betyder, varför lärk gränar och spricker, vad komposit är och vad den inte tål, hur brädornas bredd, tjocklek och sida upp påverkar, hur trallen skruvas med rätt skruv och rätt spalt och vad som avgör valet för en altan i Stockholmsklimat
Uppdaterad 11 september 2026 · Altan Älvsjö
Trallen är den del av altanen som syns, används och slits, och den som ska bytas först. Tryckimpregnerad furu är billigast och håller femton till tjugofem år med underhåll; lärk kostar mer, gränar vackert och spricker; komposit kostar mest, kräver inget underhåll och är plast. Valet handlar om vad ägaren vill göra med altanen om fem år – olja den varje vår, låta den gråna, eller aldrig tänka på den – och vad den ska kosta i dag mot om tjugo år.
Här går vi igenom materialen, impregneringsklassen, lärken, kompositen, brädorna, läggningen och valet.
Begär kostnadsfri offert →Materialen
Tryckimpregnerad furu: furu som impregnerats med kopparsalter under tryck mot röta, grönaktig när den är ny och grå med åren, billigast, tillgänglig överallt, håller femton till tjugofem år med olja vartannat år, spricker och får stickor när den torkar. Sibirisk lärk: tätvuxen lärk med naturlig rötbeständighet i kärnveden, rödbrun när den är ny och silvergrå obehandlad, dubbla priset mot impregnerat, håller tjugo till trettio år, spricker och gränar. Värmebehandlat trä: furu eller ask som värmts till tvåhundra grader så att den blir rötbeständig och stabil, mörkbrun, dyrare, spröd. Hårdträ – ipé, cumaru, bangkirai – tätt tropiskt trä som håller trettio år och mer, tungt, dyrt, med frågor om ursprung. Komposit: träfiber och plast pressat till brädor, i grå eller bruna toner, tre till fyra gånger impregnerat i pris, utan underhåll, håller tjugofem år.
Impregneringsklassen
Tryckimpregnerat virke märks med NTR-klass: NTR AB för trä ovan mark – trall, räcken, reglar som inte står i jord – och NTR A för trä i markkontakt – stolpar, syllar. Trall ska vara NTR AB, och stolpar i mark NTR A; NTR AB i markkontakt ruttnar på tio år. Kärnfuru i klass AB håller bättre än splintved. Impregneringen skyddar mot röta, inte mot sol och vatten: ytan spricker, gränar och får stickor utan olja, och oljan ska vara en träolja för tryckimpregnerat med pigment mot UV, vartannat år. Nyimpregnerat virke är fuktigt och ska torka några veckor innan olja.
Lärken
Sibirisk lärk har en kärnved som är naturligt rötbeständig, och trall i lärk är kärnved eller till största delen kärnved; splintved ruttnar som furu. Lärken är hård och tung, spricker längs fibrerna när den torkar – mer än furu – och får stickor om den inte oljas; den gränar jämnt silvergrå obehandlad, vilket många vill ha, och oljad behåller den sin rödbruna ton med olja varje år. Kvistar kan falla ur. Lärk ska skruvas med rostfri skruv – vanlig förzinkad skruv ger svarta fläckar av garvsyran – och förborras vid ändarna. En lärkaltan obehandlad i tjugo år ser ut som ett silvergrått däck, vilket är dess egen stil.
Kompositen
Kompositbrädor består av träfiber och polyeten eller pvc, ihåliga eller massiva, med en yta som präglats till träådring eller är slät, i grå, bruna eller svarta toner som bleks något det första året och sedan håller. De tar inte vatten, ruttnar inte, spricker inte, ger inga stickor och behöver bara tvättas. Vad de inte tål: de blir heta i solen – mörka brädor upp till sextio grader – de rör sig i längdled med värme och kräver spalt vid ändarna, de kan repas, ihåliga brädor kan knäckas vid punktlast, och de ser ut som komposit på nära håll. De läggs på reglar med tätare avstånd – fyrtio centimeter – med tillverkarens clips, och de kostar tre till fyra gånger impregnerat men noll i underhåll.
Brädorna, läggningen och valet
Trallbrädor i 28 x 120 är standard, 28 x 145 bredare med färre skarvar, 34 mm tjockare för större regelavstånd; slät sida upp – räfflad sida samlar vatten och smuts och var tänkt som undersida. Reglar på sextio centimeters avstånd för 28 mm, sjuttio för 34. Spalt mellan brädorna fem till sju millimeter för impregnerat som krymper, tre till fem för lärk, efter tillverkaren för komposit; spalt mot husvägg tjugo. Skruv: rostfri A2 eller A4 trallskruv i 4,5 x 60 eller 75, två per regel, förborrat vid ändar, huvudet i nivå. Fall på tio millimeter per meter från huset. Valet i Stockholmsklimat: impregnerat för en altan som ska oljas och kosta lite, lärk för en som får gråna vackert, komposit för den som aldrig vill underhålla och kan leva med värmen i solen och priset.
Trallvirke
- Impregnerat billigast, lärk gränar, komposit utan underhåll
- NTR AB ovan mark, NTR A i mark – trall AB, stolpar A
- Lärk: kärnved, rostfri skruv, spricker och gränar
- Komposit: het i sol, rör sig i värme, c/c 40, clips
- 28×120 slät sida upp, spalt 5–7 mm, c/c 60, rostfri skruv
- Olja vartannat år eller låt gråna – bestäm innan
Så ser det ut i Älvsjö
Villorna i Solberga, Långbro, Långsjö och Herrängen väljer oftast lärk som får gråna eller impregnerat som oljas, och där lägger vi trall i 28 x 120 på reglar c/c 60 med rostfri skruv. Sjuttiotalshusen i Fruängen, Hagsätra och Bandhagen med altaner i söder väljer allt oftare komposit i ljus ton för att slippa oljan. Örby och Älvsjö centrum har mindre altaner där hårdträ ibland väljs för utseendet.